Varför är ni inte här SOFT?

Almedalsveckan pågår för fullt med massor av olika föreläsningar och seminarier. Lär visst vara fler än 1000 stycken.
Har fått inbjudan till några stycken, bland annat från Svenskt Friluftsliv vars seminarier och aktiviteter har temat "Mera friluftsliv - bättre folkhälsa". Svenskt Friluftsliv är en paraplyorganisation för 21 ideella friluftsorganisationer i Sverige som tillsammans har 1,7 miljoner medlemmar, varav 300 000 är barn och ungdomar. Tillsammans består organisationerna av närmare 10 000 lokala och regional föreningar.
Svenska Orienteringsförbundet är en av dessa organisationer. Med tanke på alla rapporter som visar hur viktigt det är på olika sätt för oss människor att vistas i naturen så tycker jag det är konstigt att SOFT inte finns med den här veckan och marknadsför vårt stora motionsutbud. Här finns verkligen tillfälle att få berätta för politiker och andra beslutsfattare om hur människor kan komma ut i den livsviktiga naturen med hjälp karta, kompass och alla oss andra orienterare.
Och dessutom... i gamla tullhuset på hamnen... bästa läge för spontana besök!

Studenten och jag tog en kort sväng förbi Almedalen och hamnen igår. Skulle kunna skriva en "namndropping" här men det orkar ingen med.

Blåeld eller Blå eld?

Att plocka blåeld utan sax och handskar är som att bränna fingrarna och händerna på blå eld.

Blå eld känns det också som här under våran blå markis på baksidan. Tur att det fläktar lite.

Orienteringsslit i värmen

Äntligen sol och varmt men inte mindre med orienteringsjobb.
Anmälningstiden för 2-dagars har gått ut och nu har jag bara att räkna ut hur mycket pengar vi har att köpa priser för. Får lugna mig något till imorgonkväll då vi har 2-dagarsmöte i stugan. Måste få veta om några klasser stryks.
Tisdag måste jag bestämma mig för om jag skall delta i 3-dagars nästa vecka. Blir mycket bilkörning med att köra tur och retur Kräklingbo - Fårösund (sex mil enkel resa) tre dagar på raken. Å andra sidan så är GurpeAnki anmäld så vi kanske kan samåka. Eller?
Onsdagkväll är det dags för GOF:s aumöte och det är mycket som vi måste gå igenom och besluta om.
Torsdag motionsorientering i Ireviken. Måste åka dit, inte bara för att det har varit minimalt med orienteringsträning på sista tiden, utan också för att det är en mycket vacker plats med fina solnedgångar och en krog med mycket god mat.
Varit i huvudstaden några dagar och jag är glad att det inte är lika varmt här som där. Gjorde helgens värsta vägvalsfel. På väg från min favoritskoaffär med planer på fortsatt färd söderut ändrade jag mig och åkte till Fjäderholmarna. Oj, oj! Så mycket folk, så trångt och en sån lång väntan på att få åka tillbaka. Lite lätt panik. Hade ju en större båt att passa.

In the jungel...

In the jungel the mighty jungel the lion sleeps tonight...

Runt spåret jag brukar springa på frodas växligheten som i en djungel. Ormbunkarna är lika höga som mig och murgrönan klättrar likt lianer uppför tallstammarna. Inte så mighty men häftig ändå med fina orkidéer. Inga lions finns det men rovdjur som rävar, igelkottar och myror.

Nattviolen, St Hans nycklarna, är inte alltid lätt att se bland allt det gröna men man känner på doften vart den finns.

Jungfru Marie nycklar, Skogsnycklar

Myrorna kalasar på en liten skogsmus.

Varför inga bilder Blogger?

Suck! Vad är det här? Blogger vill inte lägga in mina bilder!

Fått iväg föredragningslistan till nästa veckas ausammanträde. Varit på kansliet och skrivit på två papper.

Bokade hemresa från "fastlandet". Något spontanåkande till vår ö den närmaste tiden lär det inte bli så många som kan göra. Knökfullt på alla turer med flyg och båtar. Politikervecka på g.

Totte

På torsdag är det begravning för Torsten "Totte" Blomér. Totte var ordförande för Gotlands Orienteringsförbund 1967-1977 och därefter även hedersledamot. Som ledare var han en visionär och var med och startade Gotlands 3-dagars 1969 samt kämpade för att vi skulle få arrangera 5-dagars på Gotland 1977.
1973 blev jag invald för första gången i GOF:s styrelse som ungdomsledare. Jag minns att Totte och de andra "äldre" ledarna (jag var bara 18 år) i förbundet, men även i klubben, alltid stöttade och hängde med på mina olika förslag och idéer.
Jag anser att det är jätteviktigt att fortfarande stötta och uppmuntra de yngre som vill vara ledare. Även om livsomständigheterna är helt annorlunda idag för yngre än för 30 år sedan så måste varje litet frö till intresse för ledarskap tas vara på.
Enligt mitt sätt att se så är inte en bra ledare den som tar på sig allting själv utan den som förmår andra att även intressera sig för att vara ledare. Inte helt lätt men det är nödvändigt.
Ett minne för längesedan
Säsongen avslutades alltid med Bro:s tävling 2-milen. Vid ett tillfälle var målplatsen på familjen Blomérs gård i Stenkyrka. På den tiden fanns inga toavagnar och jag tror att det var så att alla tävlande fick använda familjens toalett. Är inte helt säker på att det var så men jag fick i alla fall gå in där. Och dom hade tavlor på toalettväggarna! Jag blev djupt imponerad och för mig var det höjden av rikedom. Tänka sig... att ha tavlor på toan!

Träning i lokal regnskur

Eftersom det var hyfsat varmt och solen sken slog jag till med kortbyxor och kortärmad tröja för att springa över Torsburgen ner till Ardre kyrka osså tillbaka å det är verkligen fint uppe på burgen när man springer över den brända hällmarken som ser ut som ett hav av blommor i lila, gult och vitt osså när jag hade kommit en bit söder om Ardre luke så drabbades jag av en lokalregnskur vilket inte var något som jag hade räknat med osså eftersom jag vill vara duktig och följa träningsprogrammet så punktligt som möjligt med långa intervaller med inslag av gång så var det ganska så kallt på armarna när det var dags för gång osså när jag hade vänt och det var dags för nästa gångpass så kände jag att det här pallar jag inte osså började jag springa och då tänkte jag att min planering inte kommer att hålla osså funderade jag mycket på hur jag skulle springa istället osså när jag kom upp till burgen igen var det tio minuter kvar å jag vet att det bara är en kilometer tvärs över burgen så måste jag springa någon annan väg osså tog jag östra vägen runt burgen men eftersom det är nedförsbacke hela vägen så gick det fortare än jag hade trott så det var bara att fortsätta norrut tills träningstiden var slut osså fick jag ta den igenväxta stigen tillbaka till Tjängvide där bilen stod osså är stigen igenväxt eftersom det är svårt att använda den eftersom brandfällorna inte får tas bort eftersom det är naturreservat så det blev nästan som smidighetsträning när jag klängde över tallstammarna den sista biten.
Noterade då att smultronen är både plock- och ätfärdiga!

Midsommarfirande i Kräklingbo prästänge är min egna alldeles lagom midsommartradition
Joel heter spelemannen