lördag 31 juli 2010

Bästa TC

Tror att gårdagens TC vid universitet i Örebro är det bästa "sista-etappen-TC" jag har varit på.
Upploppet var placerad i en sänka med en åsliknande kulle som "läktare". De flesta satt och stod på kullen och hade fin utsikt över upploppet samt bra koll på storbildsskärmen som var placerad mot skogen på andra sidan upploppet.
Dessutom kunde man på kullen vid sista kontrollen blicka ut över det ängslika området där löparna hade sina näst sista kontroller.
Äntligen ett TC där man kunde se det mesta som hände på slutet av banorna.

Dessutom... Trots två dygns ihållande regna dagarna innan sista etappen var TC:et otroligt ogegigt för att vara en 5-dagarsetapp.

Mycket bra gjort Örebro!

torsdag 29 juli 2010

Sista etappen Örebro

Från sol och Medelhavskänsla till ihållande ösregn.
En alldeles onödig sväng till Örebro för att vara med om sista etappen i årets 5-dagars.
Undrar hur det blir med vätan. Upptäckte i lördags att mitt mindre än ett år gamla regnställ är ett plagg som inte håller regnet borta.
Får skylla mig själv men, men... Väderleksrapporterna lovade sol för några dagar sedan så det så!
Hur som helst vill jag se hur det går för Frida, Beata och Tove.

Malmö istället för Sydeuropa...

En vecka vid Adriatiska havet, Italien eller Kroatien spelar ingen roll, skulle sitta fint. Men så har det inte blivit.
Det "bidde" bara två dagar i Malmö. Middag på ekorestuarangen Salt&Brygga vid västra sida av Västra Hamnen gav i alla fall en känsla av Sydeuropa.
I Malmö har jag endast varit en gång tidigare. Det var för mer än 30 år sedan. Månsson och jag var på väg hem från en månads tågluffning. Vi hade stannat till ett dygn i Köpenhamn för att äta wienerbröd med choklad på. Sådana varianter fanns inte i Sverige så vi kände oss tvugna att testsmaka. Minns inte hur det smakade men jag har aldrig varit något större fan av wienerbröd så det ingav antagligen ingen större känsla av "gott-i-gott-gott".
Vi åkte över till Malmö och jag längtade efter att för höra svenska. Blev en smärre chock för mig när vi kom iland och språket jag fick höra hördes precis som danskan. Obegripligt för mina språkdefekta öron.!
Fortfarande lite svårt att förstå vad människorna säger men det är andra tider och många andra språk inblandade.

Gick lite för långt med mina träskor igår så idag är båda fötterna pyntade med compeed.
Då, för mer än 30 år sedan, tågluffade vi med träskor, gympaskor (typ Converse) och badskor (flipflopp) och hade aldrig några bekymmer med skavsår.
Som sagt var... Det är andra tider nu även för mina fötter.


Ön Korcula i Adriatiska havet.
Här var jag på en annan tågluff.

Bild från aftonbladet.se

söndag 25 juli 2010

Vatten i skorna

Det blev mycket vatten i mina nyaste gympadojjor idag.
Promenerade milspåret vid stugan då jag kunde konstatera att det inte gick att gå torrskodd eftersom den norra delen av spåret var rejält vattenfylld efter gårdagens ihållande ösregn. Trippade lite på sidan av första och andra pölen men vid tredje insåg jag att det inte gick att komma undan blötan.
Ville inte smutsa ner mina nästan oanvända skor.
För mig är det förbjudet att hålla koll på tiden när jag motionerar på grund av mina stressproblem men var ändå tvungen att kolla hur mycket sämre min kondition har blivit på grund av min skröplighet. Tog bara cirka två minuter längre tid än i friskt tillstånd trots allt trippande runt och i alla vattenpölar.

Om jag hade varit på 5-dagars idag hade jag blivit blöt på hela kroppen. Fick väl gå an med dagens blöta fötter.

5-dagars -kul för en del

Jaha, och så var det dags för 5-dagars.
Och det är ju kul för de som är friska och krya.
Tur i otur, kan man väl säga om att jag inte hade anmält mig när jag bröt av handleden.
Det är ingen rolig tur.

Har tittat lite på live-sändningen. Blundat. Är inget sur alls. Eller?

lördag 24 juli 2010

Naj hu...

Naj hu, fi fasiken vicket väda de ä ida.

måndag 19 juli 2010

Panikmörkret på Konsum


När jag vid 17-tiden i lördags ställde mig i kön till kassan på Konsum i Roma mitt på Gotland hände det. Just det som vårt "high-technade" samhälle inte klarar av någon längre stund. Strömavbrott över hela ön!
Det blev först helt tyst där i affären. Människorna där omkring stod tysta som zombies och bara stirrade. Ingen verkade fatta något. Kändes som alla hade blivit tystade av panik. Och mörkt var det verkligen.
Till slut vaknade de två unga biträdena till och började fatta att de måste göra något. Pressade av trycket från oss kunder började de ta betalt "för hand" istället för att täcka över frysarna och skicka ut oss kunder. Paniken lättade lite
Ytterdörren gick inte att öppna och paniken ökade igen.
Biträdena låste upp dörren med nyckel och skyndade sig tillbaka till kassan. Plötsligt strömmade det in fler kunder. De som hade blivit utestängda från ICA. Krisläge!
Biträdenas hjärnor klarnade lite och flickorna kom på att endast de kunder med få varor och kontanter kunde få handla. Resten fick plocka tillbaka sina varor och gå ut.
Själv var jag en duktig kund som gick runt i butiken med papper och  penna och med hjälp av mobiltelefonens lampa kunde jag skriva upp vad jag hade i korgen samt priset på varje vara. Kunderna före mig i kön lät personalen leta efter priserna. Det tog verkligen tid.
När jag sedan ställde mig i kön för andra gången var det fortfarande paniktyst. Var tvungen att lätta upp stämningen genom att säga några dåliga skämt om tillståndet och vädret, till exempel : Tur att jag slapp tvätta bilen idag. Ha! Ha!
Inte kul!
Utanför affären störtade regnet ner.
Folk stod vid dörren och väntade på att regnet skulle minska något. Själv var jag en modig tant som sprang den korta biten till bilen med kassen i handen och resultaten blev en genomblöt tant.
Ovädret fortsatte och här i vårt lilla bostadsområde dröjde det ända tills lunch idag innan internet fungerade. Lite panikläge!

PS Hoppas inte att familjen Greilert var kvar på Närsholmen och campade den dagen och natten.

fredag 16 juli 2010

Rosor







Det finns många rosor här på ön. Både vilda i skogen och planterade i trädgårdarna.
De finaste rosorna finns i vår botaniska trädgård straxt innanför den norra och västra delen av muren. Den heter "De badande vännernas trädgård".


83 minuter i skogen

83 minuter i hettan tog det för mig att traska runt Öppen 7. Plockade smultron, gick omvägar för att slippa förvirra mig i den grön-gul fläckiga skogen, hjälpte många äldre orienterare och så även Gunsan som gick ut som fyra i D 55.
Det hjälpte inte. Hon blev inte godkänd eftersom hon stämplade sexan två gånger och "glömde" femman. Kanske var det Bysen hon hade mött. Eller är det jag som är Torspjäsku?
Det var ovanligt tuffa startfält i de flesta äldre klasserna och segrarinnan i D 21 E, Helena Svensson, sa till mig att det troligen hade varit svårare att vinna i sin ordinarie klass D 40.
Otroligt att deltagarna i årets 3-dagars orkade springa i den grymma hettan bland alla tynnen och snår. Trot inte att jag hade orkat med det.

Linnea är enligt mamma Lena endast lite öm i knät.Och inga stygn blev det. Så vi får titta lite mera på den där tänkta resan till Trondheim.

PS Träffade Riggan igåroch Gunsan kom förbi idag. Letade efter Bittan men hittade henne inte.

onsdag 14 juli 2010

Ingen Linnea idag?

Linnea tog en en betryggande ledning igår med cirka sju minuter samtidigt som hon snubblade på en kabel och slog upp ett fult jack i vänster knä. Det syddes med sju stygn och i dagens GT kunde man läsa att hon skulle fortsätta deltaga.
Men ingen Linnea kom till start. Var skadan värre än vad hon trodde?
Hoppas nu att skadan inte äventyrar VM.

Evigt unga Helena Svensson, 43 år, har nu ledningen inför morgondagens sista etapp. Rackans vad seg hon är!

Kändistitt

När vi passerade Konsum i Ljugarn stod Lasse Åberg där med fru och cyklar. Han stirrade på oss. Antagligen för att vi stirrade på honom.
Kort därefter var vi i Kattviksbodi när jag kände att någon baktom mig tittade på mig. Det var landslagsledaren "her self" Marita Skogum. Inte för att hon vet vem jag är men kanske rösten hördes bekant. Jag låter nämligen ganska lika som Systerdalkulla och jag tror de känner till varandra.
Eller så tittade hon efter som jag bräkade (pratade gotländska) på rätt mycket.

Tröstköp

Verkligen tråkigt att inte kunna vara med och springa 3-dagars. Tröstar mig med några tröstköp. Känns lite bättre men inte helt ok.
Måste masa mig iväg till Furillen imorgon för att åtminstone få se hur det går för de andra i klubben, före detta klubbkompisar och andra bekanta från förr.


Klänninng från Jordnära, träskor från Yllet, ost från Stafva och salmbärssylt från Majstregården.

tisdag 13 juli 2010

Varför är jag inomhus?

13.41
31 grader
Lite blåst.
Varför sitta inne och skriva på bloggen? Varför inte traska  ner till närmaste stranden cirka 2-300 meter härifrån?
För att jag inte vill. För att jag aldrig har gillat de tre stränderna här i närheten. För att jag inte vill ligga på sanden och bränna kroppen. För att det troligen fortfarande är för kallt i vattnet för mig.

Väntar tills sommarpratet är färdigt och beger mig till en strand lite mera norr ut för att få sitta under en tall och vänta tills det blir svalare i luften och varmare i vattnet.

måndag 12 juli 2010

2-dagars - en dag till

Här vid första etappens start hade många löpare problem med att passa kartan. Kanske hade jag också haft problem om det inte var så att terrängen är mycket känd för mig.
Hjälpte alltså den norska flickan till ettan.  Förstår att hon hade problem efter som det är "lite" skillnad på de gotländska och norska höjderna.

Startpunkten etapp 2. Som du ser på fotot är solen lika stark som dagen innan. Jag hade tur och fick mycket skugga under en tall.



Behövde inte hjälpa så många barn eftersom de flesta hade skugga med sig. För mig okända orienterare på bilden.


Fick istället hjälpa några flera vuxna. När jag tittar på D 55:s bana ser jag att det inte är helt enkelt att passa kartan eftersom de flesta skulle vända i en spetsig vinkel mot sin första kontroll.
Tycker nog att många borde ha valt att ta sig upp för klintkanten lite mera söderut för att slippa springa uppför "stenrasslet" för att sista biten klättra uppför en brant. Efter klättrande var det, för de flesta, bara att ta sig fram till staketet och lämplig övergång.
Så var det för de flesta deltagarna.





Erik Pettersson, numera OK Linné, blev tvåa i H 21 Eoch var inte nöjd. Benita kom trea i D 21 E var nöjd med att bara ta sig runt. Värmen tog hårt både på eliten och motionärerna.

Svetten rinner fortfarande på mig. Temperaturen har sjunkit 3 grader på en timma, från 26 till 23.
Imorgon 3-dagars. Blir likadant väder imorgon och det blir nog ingen öppen bana i promenadtempo för mig.

lördag 10 juli 2010

2-dagars på Östergarnsberget


Här tillbringade jag min förmiddag. Sämre platser kan man vara på. Försökte hålla mig i skuggorna av enbuskarna bakom mig, men då och då var blev jag tvungen att kliva fram i solskenet för att hjälpa både små och stora.
Startpunkten var en stigförgrening där många, flest vuxna, hade problem med att hitta den rätta stigen.
(Visar karta imorgon. Orkar inte scanna ikväll.)
Fick beröm av några orienterare som tyckte det var bra att vi följde reglerna och hade starthjälp. Fick på omvägar höra att någon var arg vid målgång för att det inte fanns någon starthjälp. ??????


Det stämmer. Jag gick ifrån startpunkten en liten stund. Flickan på bilden är en norsk D 12:a som fick hjälp av mig tre gånger. När hon för fjärde gången kom till startpunkten gick jag med henne till ettan. Den satt rätt så nära starten men var ganska svår för en liten flicka som kanske skulle ha valt U 2 istället.
Så jag gjorde två regelvidriga fel. Gick ifrån startpunkten samt hjälpte en löpare. Tycker att jag gjorde medmänskligt rätt.

Angående en känd bloggares intresse för orienteringsskor såg jag idag ett par gamla Kompassrosen på en man med grått skägg och med Hellas på ryggen. Kan det ha varit Sverker Tirén?

Ny svettig dag imorgon!

PS Träffade många gamla bekanta. Kul det med!

fredag 9 juli 2010

Skogsbrand ?

Torrt och varmt och blåst och risk för skogsbrand.
Det skrämmer mig och jag kan inte låta bli att tänka på skogsbranden på Torsburgen 1992.

Imorgon 2-dagars i nästan 30 gradig värme och en skog full med tynne. Tillräckligt tufft?

Lite lek med solen, bladen och krypen som flyger omkring.

onsdag 7 juli 2010

Kjell

Jag har nyligen läst en självbiografisk bok vars titel är Kjell. Boken är skriven av radioprataren mm Kjell Eriksson och handlar om hans uppväxt under 70-, 80- och 90-talet.
Kjell bodde i ett radhusområde i Täby. Han älskade Oboy och Skogaholmslimpa vilket ledde till att han blev överviktig. Klasskamraterna, skolpersonal och andra vuxna sa ofta olika elaka saker till honom angående hans övervikt.
Under en skogspromenad med sin hund träffar han en man (som han hade träffat tidigare i skogen) i lila träningskläder, nummerlapp och karta. I kartans plastficka låg det kantareller. Det såg ut som han tävlade så Kjell undrade om han hade tid att stanna när han deltog i en tävling.
"Nej, det viktigaste är ju att man har kul och att man rör på sig, och i skogen är det ändå ingen som ser om man tar en liten paus", förklarar den smala mannen.

Kjell kommer på att orientering är den ultimata sporten för en tjockis så han börjar orientera i klubben med lila klubbfärg. Det spelar ingen roll att lila är fult och han är tjock eftersom ingen ser honom i skogen, tänker han.
Första tävlingen blir klubbens KM.
"Det är alltid långt till start."
"Gräset är upptrampat och har blivit alldeles lerigt."
"Den första utmaningen är att hittta till start. Det tar halva dagen.Det är längre till start än det är att springa själva loppet. Det är svårare att hitta till start än att hitta till mål. Så ska det vara i orienterarnas värld."
(Låter som typisk Stockholmstävling.)
Kjell blir senare uttagen till 25-manna. Av misstag. Det var en av klubbens duktiga 35-åringar med samma namn som skulle vara med. Kjells familj och några till samt massor av prylar är med på utflykten som slutar på ett snöpligt sätt.

Både som orienteringsledare och lärare får jag en tankeställare. Även om det är stor skillnad på skolan då och nu. Själv har jag arbetat som lärare sedan 1995 och har inget att jämföra med förutom min egen skoltid många år tidigare.

Boken finns att köpa som pocket och 1 kr per bok går till friends arbete mot mobbning.


tisdag 6 juli 2010

Linnea till VM

Linnea uttagen till VM!
Hoppas att hon inte gör något överilat så att höftskadan blir värre.
Nästan så att jag tar en semestersväng till Norge i augusti.

Alltså om handleden har blivit bättre.
- Räkna med att det tar ett år innan handleden är helt läkt, sa sjukgymnasten när hon hade gått igenom alla övningar som jag skall göra fem gånger om dagen.

måndag 5 juli 2010

Almedalsveckan - Går den att undvika?

Spektakelveckan har satt igång. Har undvikit den i alla år. Men skall man möta någon vid båten och gå tur occh retur från där jag bor till hamnen så är det svårt att undvika "tjockan".
Lyssnade inte på statsministern igår.
Not my kind of guy, you see.

PS 2-dagars nästa helg. Det går bra att efteranmäla sig fram till den 8:e. Värre är det med transporter. Har du inte bokat din resa ännu så blir det lifta med någon mindre sorts fartyg. Fullbokat på allt!

lördag 3 juli 2010

Anna T på besök

Igår fick jag besök av Anna Törnberg kl 9.30-11.00. Mer tid hade hon inte eftersom det är många besök som skall göras när hon är här på ön. Stressig semester fram tills hennes nye älskling kommer hit.
Anna är en stockholmare som har bott här på ön i många år men efter att båda hennes pojkar flyttat till Göteborg för att studera tog hon sitt pick och pack och flyttade i höstas.
Sålde huset, köpte lägenhet, fick ett arbete med en fet lön samt träffade en ny man.
Jisses vad en del orkar med!
Bra jobbat Anna!

fredag 2 juli 2010

Skönt med värme

Det är skönt med värme. Hur mycket jag än svettas kommer jag aldrig att klaga på plusgrader. (Om dom inte är för få, förstås.)
Gick en kvällsrunda längs med stranden norr ut genom Brucebo naturreservat. Snubblade till lite och doppade höger armen i ett stånd med nässlor. Gick upp på fornborgen och tittade på utsikten. Fick ett glas vatten av personalen vid Muramaris restaurang. Plockade en liten bukett med tre sorters vita blommor. Köpte en fralla i den lilla affären vid Snäck. Gick hem och åt upp frallan. Skall smörja in armen med salva.
Intressant va?

En av statyerna vid Muramaris.

Gammal Snäckkarta.
Verkligheten ser mycket annorlunda ut på vissa ställen, till exempel hela Snäckområdet.