fredag 5 juni 2009

Ainbusk omkringspringers


Sprang gårdagskvällens motionsorientering vid Sigvalde träsk i Etelhem. Blev inget gips den här gången men måste ha sprungit in i något hårt eftersom jag har ett stort blåmärke på undersidan av vänster arm. Oj, oj!
På vägen dit funderade jag på hur jag skulle göra. Träningsprogrammet säger lugn vecka och det innebar 21 minuters löpning för mig. I så fall skulle en Öppen 2 passa bra. Eller skulle jag ta en längre bana eftersom jag verkligen behöver träna massor av orienteringsteknik inför 5-dagars. Bestämde mig för en längre bana.
Känner till en del om området: - bitvis tjockt med enbuskar - höjdpartiet vid träsket är lättorienterat - i området finns två höjdpartier där jag aldrig har fått det att stämma. Så jag bestämde mig för att springa runt så mycket som möjligt samt träna på att använda kompassen. (Bytte tillbaka till handkompassen för något år sedan efter att ha blivit riktigt haj på tumkompassen. Varför minns jag inte och begriper inte.)

2008 3-dagars sista etappen slutet av banan mycket varmt. Ser att kontrollen ligger på höjderna vid träsket och att närmaste vägen dit är tvärs genom skogen. -Nej, tänker jag, inte en enbuske till på min sönderstuckna ben och springer runt hela skogsområdet. - Det måste du ha förlorat massor av tid på, stönade de andra damerna som orienterar som mig ungefär. Men jag hade faktiskt 8 sekunder snabbare tid än den snabbaste av de andra!

Funderade en mikrosekund på den längsta banan och valde Öppen 5. Startade samtidigt som Eric J och Pelle L. De sprang Öppen 8 och det visade sig att vi hade de sju första kontrollerna gemensamt. Herrarna som naturligtvis springer fortare än mig försvann på väg mot trean, men vid sexan var jag ifatt dom och visade vart skärmen fanns, inklämd mellan enarna i den lilla sänkan. Till sjuan valde jag en rejäl omväg längs med en ledning och sedan en stig medans herrarna försvann in i enbuskskogen. De skulle troligen ha tjänat på att ta samma vägval som mig eftersom jag kom straxt efter dom in till stenen.
Sedan var det dags för kvällens stora hjärnsläpp. Springer för långt på en stig, kommer fram till en stigförgrening och kan bara vända söderut en bit för att hitta nian. Men vad gör jag? Springer ner på en glänta, följer den en bit tills det klickar till i hjärnan att jag måste genom skogen till nästa glänta för att hitta skärmen. Visste hela tiden vart jag var och ändå gör jag den onödiga svängen. Inte första gången det händer under de senaste åren. Är såååå trött på min bristande orienteringsteknik. Eller vad man nu skall kalla det.
Blev tvåa på banan men tiden var urusel och jag var inte nöjd.

För att vara säker på att få med mig en ny golvskrapa till nyrenoverade duschen hem stannade jag idag till vid det stora mattemplet. Då kom dagens stora hjärnsläpp. Bestämde mig för att göra resten av inköpen där istället för i någon av mina vanliga affärer. Alltså, fredag eftermiddag dagen före en helg. Suck, hur slut i huvudet kan man bli. Tappade minst 20 minuter.