Jag har förbjudit mig själv att tänka negativa tankar om den stundande sommartiden.
Men kan inte låta bli...
Läste en insändare i dagens DN vars signatur inte heller tycker om påfundet med att flytta fram tiden en timma och började fundera på att kanske är vi flera som kanske skulle kunna protestera mot eländet.
Men det skulle antagligen vara lönlöst eftersom det säkert har något med storfinansens vinster att göra. Och mot dom kan vi veva som väderkvarnar hur mycket som helst. Piuff, säger det och så är vi som tycker något annat omkullblåsta.
Naturligvis är det inte någon match att blåsa omkull oss alla sömnstörda vars kroppar behöver den där morgontimmen till sömn.
För övrigt är jag nöjd med att jag är ledig idag, solen skiner och fåglarna kvittrar här i träden runt vårt hus.
fredag 25 mars 2011
onsdag 23 mars 2011
Orientering förr i tiden del 4
Träningsorienteringar
Vad jag minns så har det funnits gemensamma träningsorienteringar på Gotland från den tiden jag började orientera. Fortfarande arrangerar klubbarna gemensamma träningar men numera heter det Motionstävlingar.
Det skall dock inte förväxlas med den modernare varianten där det bara finns lättare banor för motionärer.
För några år sedan, kan ha varit två år, försökte jag lansera den den nya sortens Motionstävlingar i klubben för att tjäna lite pengar. Men det gick inte.
Även om vi skulle vilja hänga på alla nymodigheter som vi indirekt är med och beslutar om så kan vi inte göra mer än vi hinner med. Alla orienterare i klubben är redan upptagna som ledare, tränare och olika sorters tävlingsfunktionärer. Så det är fullt upp för hela gänget.
Då, förr i tiden, hade de flesta träningsorienteringar start och mål vid stranden. Jag gillade verkligen att få åka ut och springa på sommarkvällarna och sedan hoppa i sjön och bada. Det är starka minnen som smakar saft och macka med smält smör och kaviar. Gillar fortfarande det här med kvällsorientering vid stranden.
Den översta kartan är från Sanda vid Björkhaga stranden och den undre från norra delen av Ireviken (Svarthäll) i Hangvar.
50 000-delar och svartvita kartor. Undrar hur lång tid det tog att hitta runt?
Vad jag minns så har det funnits gemensamma träningsorienteringar på Gotland från den tiden jag började orientera. Fortfarande arrangerar klubbarna gemensamma träningar men numera heter det Motionstävlingar.
Det skall dock inte förväxlas med den modernare varianten där det bara finns lättare banor för motionärer.
För några år sedan, kan ha varit två år, försökte jag lansera den den nya sortens Motionstävlingar i klubben för att tjäna lite pengar. Men det gick inte.
Även om vi skulle vilja hänga på alla nymodigheter som vi indirekt är med och beslutar om så kan vi inte göra mer än vi hinner med. Alla orienterare i klubben är redan upptagna som ledare, tränare och olika sorters tävlingsfunktionärer. Så det är fullt upp för hela gänget.
Då, förr i tiden, hade de flesta träningsorienteringar start och mål vid stranden. Jag gillade verkligen att få åka ut och springa på sommarkvällarna och sedan hoppa i sjön och bada. Det är starka minnen som smakar saft och macka med smält smör och kaviar. Gillar fortfarande det här med kvällsorientering vid stranden.
Den översta kartan är från Sanda vid Björkhaga stranden och den undre från norra delen av Ireviken (Svarthäll) i Hangvar.
50 000-delar och svartvita kartor. Undrar hur lång tid det tog att hitta runt?
tisdag 22 mars 2011
Full rulle!
Ikväll satte vi igång vårens orienteringsträningar. Det var full rulle både i och utanför stugan!
Nu väntar vi bara på att de hårt packade skidspåren också skall töa bort.
Jättekul att så många var på plats ikväll. Jag är säker på att dagens varma och soliga väder satte igång orienteringskänslorna ordentligt.
Tävlingar redan om knappt två veckor!
Sedan får vi vänta ända till maj. Det "konstiga" tävlingsprogrammet beror bland annat på SM-tävlingarna i mitten av april.
Alla SM-deltagare har ni chansen att få tävlingsträna här på ön innan mästerskapen. Vi bjuder på natt, sprint och lång!
Se orienterapagotland.nu
Nu väntar vi bara på att de hårt packade skidspåren också skall töa bort.
Jättekul att så många var på plats ikväll. Jag är säker på att dagens varma och soliga väder satte igång orienteringskänslorna ordentligt.
Tävlingar redan om knappt två veckor!
Sedan får vi vänta ända till maj. Det "konstiga" tävlingsprogrammet beror bland annat på SM-tävlingarna i mitten av april.
Alla SM-deltagare har ni chansen att få tävlingsträna här på ön innan mästerskapen. Vi bjuder på natt, sprint och lång!
Se orienterapagotland.nu
söndag 20 mars 2011
Mamma Anna 40 år- Grattis!
På väg hem i den iskalla natten, upplyst av den stora månen, slog det mig att jag borde ha hållit ett tal för nyblivna 40-åringen Anna. Har grämt mig över min tafatthet hela dagen.
Vi, det vill säga jag, Ullis och Gurpe-Anki hade varit på Annas fest i kastalet i Ala. Musik, sång, mat, lekar och tårttävling stod på festprogrammet. Vi pratade, stimmade och hade skoj. I samband med tårtätningen reste sig min bordsgranne, Annans kollega, upp och höll ett långt och underfundigt tal till sin "kära kollega". Vi blev nog alla så tagna av talet att ingen annan kom sig för att hålla något tal.
Som representant för klubbkamraterna, borde väl jag som den äldsta ha tagit till orda.
Förutom att Anna hjälper till vid träningar,tävlingar (Har fotat nästan alla bilder som ligger på klubbens hemsida.) och i stugan på olika sätt lotsar hon sina fyra pojkar ut till tävlingarna tillsammans med Anders och hunden. Varje deltävling i GoOLcupen har vi alltid fyra givna poäng och detta tack vare Anna! Inte så konstigt att jag kallar henne mamma Anna här på bloggen.
Hon styr upp sin familj med sin trygga hand på samma lugna sätt som hon, vad jag förstod av talet, styr barnkliniken på Visby lasarett där hon arbetar som barnhälsoöverläkare.
Alltså... Hus i Ala, fyra barn, hund, jobbet, orientering, Ö-bandet, aktivt friluftsliv och säkert mycket mera.
Respekt Anna! Respekt!
En lugn stund för sig själv kan Anna behöva, tänkte vi och presenten blev därefter. Ha det skönt Anna!
PS Bilden är lånad från SR Gotland.
Vi, det vill säga jag, Ullis och Gurpe-Anki hade varit på Annas fest i kastalet i Ala. Musik, sång, mat, lekar och tårttävling stod på festprogrammet. Vi pratade, stimmade och hade skoj. I samband med tårtätningen reste sig min bordsgranne, Annans kollega, upp och höll ett långt och underfundigt tal till sin "kära kollega". Vi blev nog alla så tagna av talet att ingen annan kom sig för att hålla något tal.
Som representant för klubbkamraterna, borde väl jag som den äldsta ha tagit till orda.
Förutom att Anna hjälper till vid träningar,tävlingar (Har fotat nästan alla bilder som ligger på klubbens hemsida.) och i stugan på olika sätt lotsar hon sina fyra pojkar ut till tävlingarna tillsammans med Anders och hunden. Varje deltävling i GoOLcupen har vi alltid fyra givna poäng och detta tack vare Anna! Inte så konstigt att jag kallar henne mamma Anna här på bloggen.
Hon styr upp sin familj med sin trygga hand på samma lugna sätt som hon, vad jag förstod av talet, styr barnkliniken på Visby lasarett där hon arbetar som barnhälsoöverläkare.
Alltså... Hus i Ala, fyra barn, hund, jobbet, orientering, Ö-bandet, aktivt friluftsliv och säkert mycket mera.
Respekt Anna! Respekt!
En lugn stund för sig själv kan Anna behöva, tänkte vi och presenten blev därefter. Ha det skönt Anna!
![]() |
| Anna med sin familj |
fredag 18 mars 2011
Orientering förr i tiden del 3
Nattorientering
Söndagkväll är det dags för deltävling 4 i Natt-Cupen med start och mål ganska nära där jag bor. Som vanligt tänker jag att jag kanske skulle ta och vara med. Mäh? Glömmer att jag nästan inte kan läsa kartan i dagsljus och att min högra höft-ben-fot värker som vanligt. Är det något som jag inte har fattat?
Jag har inte sprungit så många natttävlingar av olika orsaker men mest för att jag tycker det är läskigt att vara ensam i skogen i mörker.
Här är min första nattorientering.
Bysen 1969
Bysen var klubbens tradionella nattorientering. Ju besvärligare terräng desto bättre! var mottot för den tävlingen. Namnet på tävlingen är detsamma som namnet på ett gotländskt troll som kan förvända synen på den som möter honom i skogen. Vända jackan eller tröjan ut och in samt bak och fram är det som gäller för att slippa gå vilse.
Jag tror att jag sprang i patrull med Berit och Ylva. Jag ser att vi bommade trean rejält. Jag minns att min lampa slocknade, att jag blev livrädd när vi stötte på de betande lammen på gläntorna som bara stod där och glodde hotfullt på oss med sina lysande ögon. Men det vara kanske Bysen ögon och det var därför vi sprang vilse på väg till trean.
Jag minns också att en del kontroller endast var markerade med skärmar. Se kontroll 4 och 5. Som om det inte var tillräckligt svårt ändå att hitta runt i mörkret på den gamla kartan från 1964. Övriga kontroller var fotogenlyktor. (Tror jag.)
De svaga siffrorna under deffen är en sparad stegningsremsa som låg bakom kartan i plastfickan. En sådan hade de flesta alltid med sig eftersom det kunde bli långa sträckor kompassgång. Får inte riktigt till det hur just den här remsan fungerade men det kunde har varit så att att jag hade en klisterremsa på kompassen som markerade avstånd för 25 000-del. Den här kartan var en 20 000-del så det krävdes lite annat tänk. Får räkna lite på det.
Området norr och väster om Häftings gård är riktigt rolig terräng att orientera i och här har arrangerats olika stora tävlingar som till exempel Budkavle-SM.
Söndagkväll är det dags för deltävling 4 i Natt-Cupen med start och mål ganska nära där jag bor. Som vanligt tänker jag att jag kanske skulle ta och vara med. Mäh? Glömmer att jag nästan inte kan läsa kartan i dagsljus och att min högra höft-ben-fot värker som vanligt. Är det något som jag inte har fattat?
Jag har inte sprungit så många natttävlingar av olika orsaker men mest för att jag tycker det är läskigt att vara ensam i skogen i mörker.
Här är min första nattorientering.
Bysen 1969
Bysen var klubbens tradionella nattorientering. Ju besvärligare terräng desto bättre! var mottot för den tävlingen. Namnet på tävlingen är detsamma som namnet på ett gotländskt troll som kan förvända synen på den som möter honom i skogen. Vända jackan eller tröjan ut och in samt bak och fram är det som gäller för att slippa gå vilse.
Jag tror att jag sprang i patrull med Berit och Ylva. Jag ser att vi bommade trean rejält. Jag minns att min lampa slocknade, att jag blev livrädd när vi stötte på de betande lammen på gläntorna som bara stod där och glodde hotfullt på oss med sina lysande ögon. Men det vara kanske Bysen ögon och det var därför vi sprang vilse på väg till trean.
Jag minns också att en del kontroller endast var markerade med skärmar. Se kontroll 4 och 5. Som om det inte var tillräckligt svårt ändå att hitta runt i mörkret på den gamla kartan från 1964. Övriga kontroller var fotogenlyktor. (Tror jag.)
De svaga siffrorna under deffen är en sparad stegningsremsa som låg bakom kartan i plastfickan. En sådan hade de flesta alltid med sig eftersom det kunde bli långa sträckor kompassgång. Får inte riktigt till det hur just den här remsan fungerade men det kunde har varit så att att jag hade en klisterremsa på kompassen som markerade avstånd för 25 000-del. Den här kartan var en 20 000-del så det krävdes lite annat tänk. Får räkna lite på det.
Området norr och väster om Häftings gård är riktigt rolig terräng att orientera i och här har arrangerats olika stora tävlingar som till exempel Budkavle-SM.
torsdag 17 mars 2011
Brrr!
Som jag tidigare skrev här så är mars en hård månad.
Trots att det är flera grader varmare än när det var mycket kallt så fryser jag.
Fryser ute och fryser inne.
Och imorgon skall det snöblaska.
Blä!
Trots att det är flera grader varmare än när det var mycket kallt så fryser jag.
Fryser ute och fryser inne.
Och imorgon skall det snöblaska.
Blä!
onsdag 16 mars 2011
Orientering förr i tiden del 2
Träningskarta
Här är kartan vi brukade träna på. Den trycktes 1964 och var i skala 1:25 000.
I sydvästra delen av kartan ser du Svajdevät. Svaidestugan finns inte med eftersom den byggdes 1966 och invigdes 1967. Pappa Tore och hans orienteringskompisar i Visby AIK hade valt att lämna Visbyklubben och bildade en egen skid-och orienteringklubb. I mars 1966 startades SOK Svaide.
Kartan användes till tävlingar fram till åtminstone 1971.
Pippi Långstrump-loppet 21/9 1969
Tävlingen arrangerades vid VOK-stugan och var en ny giv från GOF:s ungdomsråd med en tävling endast för ungdomar. Kolla! Färdigintritad bana!
(Egentligen fick vi färdiginritade banor första gången 1969 vid sista etappen av den nya tävlingen 3-dagars.)
Det jag minns från tävlingen var att klubbkompisen Dick Magnusson vann YP och att Broaren Evert Larsson, som brukade vinna varje tävling, blev sur och satt i bilen och tjurade. Dålig förlorare eller ovan förlorare?
Här är kartan vi brukade träna på. Den trycktes 1964 och var i skala 1:25 000.
I sydvästra delen av kartan ser du Svajdevät. Svaidestugan finns inte med eftersom den byggdes 1966 och invigdes 1967. Pappa Tore och hans orienteringskompisar i Visby AIK hade valt att lämna Visbyklubben och bildade en egen skid-och orienteringklubb. I mars 1966 startades SOK Svaide.
Kartan användes till tävlingar fram till åtminstone 1971.
Pippi Långstrump-loppet 21/9 1969
Tävlingen arrangerades vid VOK-stugan och var en ny giv från GOF:s ungdomsråd med en tävling endast för ungdomar. Kolla! Färdigintritad bana!
(Egentligen fick vi färdiginritade banor första gången 1969 vid sista etappen av den nya tävlingen 3-dagars.)
Det jag minns från tävlingen var att klubbkompisen Dick Magnusson vann YP och att Broaren Evert Larsson, som brukade vinna varje tävling, blev sur och satt i bilen och tjurade. Dålig förlorare eller ovan förlorare?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)





