Hallon- eller mötesfeber

Jaa! Linnea vidare till finalen. Nu kan jag pusta ut några dagar. Heja på!

Känner mig lite febrig, precis som efter 5-dagars.
Är det så att jag inte pallar lite större ansträngningar än de vardagliga?
Eller är det så att jag är allergisk mot hösthallon?
Eller är det så att hösthallonen är besprutade med något olämpligt?
Eller är det kanske så att jag får feber av att sitta i möten hela eftermiddag i ett hus delvis utan fungerande ventilation?

Får skärpa mig nu. Måste baka tårtbottnar nu så jag kan bjuda fastrar och farbröder på tårta imorgon!

Kom i mål

Och det började regna.
Och jag ville helst bara lägga mig ner och sova stunden innan vi gick till starten.
Och pizzan hade inte sjunkit ner märkte jag när jag hade sprungit några kilometer.
Och jag gick i värstingbacken men också i en backe innan och i en backe efter.

Tur att kusin Anders och hans Ingela stod i hörnet av Östgötagatan och Folkkungagatan och hejade på.
Tur att Fiskgubben väntade på mig vid Zinkensdamms IP med torra kläder.

Så det gick lite sakta. 65.02 blev min tid och min placering i K 50 blev 181:a utav 346 damer. Bland alla 5478 kvinnor placerade jag mig som 3805.

Nu är det två veckor med lättare träning fram till Tjejmilen. Jag hoppas fortfarande att jag skall komma i mål på en tid under en timma. Dels springer vi mitt på dagen och dels är det endast några få ganska så lätta backar på milen runt Djurgården.
Tror det underlättar betydligt.

Snart dags för värstingbacke

Startar om knappt två timmar. Hoppas pizzan har hunnit sjunkit undan till dess. Regnar inte ännu...
Bansträckningen är delvis ändrad från tidigare år, dels för att banan skall var prick en mil samt för att underlätta för strafiken på söder.
Med den ändrade sträckningen medföljer en grym backe upp mot Sofia kyrka. På marathon.se jämför man backen med:
- Västerbropassagen i Stockholm Marathon
- Älvsborgsbron i GöteborgsVarvet
- Abborrbacken i Lidingöloppet
De två första backarna vet jag inget om men Abborrbacken har jag gått några gånger i när jag gick fritidsledarutbildningen på Bosön. Jo, jo...
Man får också några goda råd hur man skall tackla backen på bästa sätt för att orka resten av loppet men det blir helt säkert för mig att gå. Blir väl bäst så.

Vill jag springa i regn?

Hällregn med hagelskurar över Stockholm en stund efter vi hade landat på Bromma.
Verkar bli regn i morgonnatt.
Vad har jag gett mig in på?

VM börjar på söndag och jag börjar känna mig lite nervös för hur det skall gå för Linnea.

Springa på stan mitt i natten

Det smärtar i vänster lår när jag försöker mig på att springa intervaller. Det är inte bra. Får väl stretcha låret minst en gång i kvarten så att det är okej till lördagens Midnattslopp i Stockholm.
LandslagLinneas mamma Lena berättade för mig förra året att hon hade sprungit Midnattsloppet och att det var roligt och mysigt (tror jag att det var vad hon sa). Så jag har anmält mig men lite i senaste laget så jag hamnade i en kanske för sakta startgrupp. Spelar egentligen ingen roll utan att det är till Tjejmilen om drygt två veckor som jag skall vara färdigtränad.
Börjar känna mig lite darrig och funderar på om det verkligen är så smart av mig att vara med. Att springa på stan mitt i natten är ju inte riktigt min grej! Snaaark...

Åtminstone en orienterare på min nya arbetsplats. Dessutom är VOK-Ingrid och jag i samma arbetsgrupp. Tur det, att det finns någon som förstår när man börjar prata vägval och sträcktider.

Lönearbete - ideellt arbete Vad är roligast?

Två möten i måndags Prioriterade släkten och hann inte i tid till det första. Möte med orienteringsgruppen igår kväll. Missade första deltävlingen av Brokillarnas påhittade SprintCup. Tråkigt, men hade kallat till mötet innan SprintCupen dök upp.
Imorgon träffar jag BroEva för att gå igenom höstens arbete på kansliet.
Snickrar på inbjudan till vår 25-mannaresan och väntar på att få svar på när det är sista anmälningsdag för 25-mannakorten. Konstigt att dom ännu inte har lagt ut inbjudan till Korten samt öppnat anmälan på kol.
Har tidigare bokat vår inkvartering på Skärgårdshotellet i Nynäshamn och senast den 9/9 måste jag meddela eventuella avbokningar. Så det börjar bli lite bråttom med att få reda på hur var och en vill bo och resa.

-Man skall följa sitt hjärta, sa Bodil Malmsten i sitt sommarprogram i P1. Det är inte helt lätt att göra speciellt när jag känner ett visst tryck från "samhället" att ha ett lönearbete som de flesta andra. Ideellt arbete har jag så det räcker till.
Imorgon skall jag alltså börja arbeta efter drygt ett års tjänstledighet. Får skylla mig själv. Kunde ha lämnat in ny tjänstledighet för länge sedan. Är inte alls säker på att det passar mig längre att arbeta som lärare. Tycker att det sliter alldeles för mycket samt att det inte längre finns plats för kreativitet och glädje sen Björklund tog över skolan med sina militärfasoner. Och så kommunen som arbetsgivare. Suck!
Har i alla fall lyckats förhandla ner tjänsten till deltid. Får väl se...

Dubbelmoral kallas det väl när jag inte vill åka till Turkiet på grund av politiska skäl men så fort jag hittade en orienteringstävling i Istanbul har jag inga dubier längre. Usch! Vilket dålig människa jag är!

Släktträff

Dålig uppdatering den här helgen men all tid och ork har gått åt till lördagens släktträff.

Jag, Systerdalkulla samt kusinerna Anders, Stefan och Eva hade bjudit in hela släkten på min pappas sida till släktträff till Vamlingbo nästan längst ut på södra Gotland. Planering och fixande har tagit nästan ett helt år och till slut blev vi 56 släktingar som träffades. Vi hade kunnat vara flera men drygt 20 kunde inte vara med.

På programmet stod otendag, faster Ingers släktforskning, gruppfotografering, lättsamma teamlekar med Svågerdalmas, genomgång av farmor och farfars gamla foton, vykort och tidningsurklipp som faster Gittan hade med sig, middag och prat, prat, prat, prat...

Det var verkligen roligt att få träffa allihopa som var med. Det är många som jag nästan aldrig träffar. Speciellt roligt var det att få träffa kusin Maria som jag inte har sett sedan hon var cirka ett år och som de flesta i släkten aldrig hade träffat. Det kan bli så ibland.

Faster Inger berättade lite om släkten och bland annat så har det visat sig att min pappas farmors mammas mammas (tror det var så) pappa, Lars Strömberg, var strandridare i Ljugarn.

Vid freden i Brömsebro 1645 lämnade Danmark Gotland till Sverige och efter det omorganiserades bland annat tullväsendet efter svenskt mönster. På Gotland innebar det att stränderna delades in i strandridaredistrikt. Strandridaren skulle bevaka stränderna och ta upp tull för det som infördes vid hamnarna och stränderna. Strandridare var en tulltjänsteman.

Vid hamnen i Ljugarn finns Strandridaregården bevarad och inredd efter vår släktings bouppteckning med inventarier med mera från Fornsalen.

Släktens strandridare var från Västergötland. Övrigt släkt på farfars sida är mest från Gotland, Öland och Småland. På farmors pappas sida är det bara Fårö som gäller och på hennes mammas sida är det Småland.

Så några riktiga gutar är vi inte vår släkt. Det lär visst krävas sju generationer bakåt för att bli godkänd. Undrar om det verkligen finns någon gotlänning som uppfyller det kravet? Vi bor ju trots allt på en ö som har bedrivit sjöfart och handel vida omkring i tusentals år och det är nog en hel del som har blivit kvar här istället för att återvända till sin hembygd.

Som till exempel min finlandsvenska Fiskgubbe.