Eländes söndagen

Tror att jag nu har lärt mig:

- att endast orientera när det absolut inte finns den minsta lilla risk för varken vanligt regn eller duggregn
- att inte ta av mig träningsjackan när det är gråkallt

Titta och läs på kartan så kanske du förstår.

(Synd att det inte går att klicka på kartan för att förstora den när man står där i skogen med immiga glasögon.)

Blev visst något fel där!

I vita rutan skall det stå:

Ser du gläntan under fyrans ring?

Det gjorde inte jag. Glasögonen var helt immiga.

Trodde jag var i gläntan närmare kontrollen.

Som tur var kom Monica och hjälpte mig. Tack för det!

Betessläpp

Nu i maj månad befolkas stugbyn här i närheten av ungdomar på skolresa. Framförallt stockholmska sådana.
De stimmar och stojar, cyklar hur som helst och utan hjälmar. De sitter på bryggan vid stranden, tittar på solnedgången och ser ut att fundera på ett dopp i den iskalla sjöen.
Påminner om får och kor som släpps på bete. Skutteliskutt, skutt, skutt!

Idag är det just betessläppsdagen. Och tror man inte på historien om mannen som flög till himlen så kan man i stället:
- se på betessläpp vid någon bondgård
- fira Folknykterhetens dag
- åka på gökotta
- meta för första gången det här året

Inget sådant för mig idag. Inte heller dagens motionsorientering väldigt nära där jag bor.
Sortering och flytt fortsätter.
Ryggvärk fortsätter.

Pest

Det här pestskråpa som växer på stranden nedanför där jag bor. Troligen har den spridit sig från det gamla klostret Sankt Göran vars ruin ligger en bit utanför ringmurens norrsida.

Man tror att det var munkarna i klostret som tog hit växten för att använda den som medicin mot pesten.

"Pestskråp är införd som medicinalväxt av benediktmunkar på 1560 talet, Den förökar sig tämligen snabbt och är ganska allmän i många landskap upp till Vänern och Uppland. Den trivs bäst på fuktiga ställen.

Medicinskt använde man den torkade roten och de friska bladen. I rötterna förekommer förutom slem och eterisk olja, två kramplösande ämnen, petasin och S-petasin.
Rotstocken som är mörkaktig på utsidan och vit har en bitter, obehaglig smak beroende på dess kådiga, bittra saft.
Pulver från den torkade roten tar bort alla hudfläckar och blemmor. En dekokt på roten är nyttig för dem som har andnöd och rosslar.
Krossad och mosad rot eller blad kan användas på svåra varsår.Pestskråp har kramplösande verkan. Den används som hjärtstimulerande dryck med urin- och svettdrivande verkan. Den lindrar också feber, astma, förkylningar, hosta, urinvägsinfektion, speciellt mot svår och envis nervvärk i korsryggen och vid huvud- och halsvärk."


Pest var gårdagens tävling.
Skulle kunna använda växten på mina söndertaggade ben men mot mitt värsta besvär, kartläsningsodugliga ögon, gör  pestskråpan ingen nytta.
Gråväder som immade igen glasögonen, mycket tunt ritad otydlig glänta på en fem år gammal karta samt med kontrollringen ritad tvärs över gläntan blev till problem för mig. Återkommer med kartklipp och flera ursäkter. Kom ihåg! Aldrig mitt fel när det går galet. Så det så!

Tröstade mig med ett lass bröd från Rute Stenugsbageri. Tur att det var öppet.

Lillkorpen 36:e gången

Lillkorpen för 36:e gången och 35 år sedan första tävlingen. Idag vid Mix Ranch i Stenkyrka. Vädret var inte i närheten av toppen men vi slapp regn och snö. Egentligen ganska typisk gotländsk vinterdag med rå kyla som inga kläder kan stoppa.
Lyckligtvis var det många som vågade chansa på att det inte skulle regna så det var inte så många som inte kom till start. Kan kanske bero på att det har varit så kallt så länge nu att barnen och ungdomarna har vanan inne att klä sig varmt.
Som vanligt brukar banläggaren/banläggarna vara någon av våra juniorer och sen lång tid tillbaka är det eleverna på vårt orienteringsgymnasie som är ansvariga. Årets banläggare var Brokillen Alexander Nilsson som hade lagt banor i fin vitsippskog och längs ett staket genom ett blågrönt område ungefär norr om ranchen.
Så det var många barn som kom i mål med lera upp till näsan och med känslan av att få känna sig som en riktig orienterare.

Jag brukar hjälpa till vid startpunkten och så även i år. Hann med att heja på mina egna ettor och mina "gamla" elever som nu går i sexan och fortfarande är med "bara för att det är kul". Bra jobbat!

Angående Alexander... Håller fortfarande på att flytta och hittade häromdagen ett 24 år gammalt tidningsklipp som handlar om Lillkorpen. På bilden ser man tävlingsledaren Karin, Alexanders pappas moster, banläggaren Kjell, Alexanders farbror, samt jag med en mycket liten Student i min famn. Släkten Nillson-Skalberg är en gigantisk orienteringsklan här på ön.

Tävling i morgon. Burr!
Startar inte om det regnar. Är en riktig låtsasorienterare alltså.

PS Idag var Alexanders pappas farbror tillika morbror tävlingsledare.

Green groupe

- Oj, då levar hon i alla fall, sa en av mina gröningar när de såg häxan på andra sidan träsket.
Tydligen har någon varit orolig för häxan eftersom det är fyra tisdagar sedan hon kom och bad oss hjälp med att hitta skatten i Svaideskogen.

- Det kändes som han var levande, sa en annan av grönisarna efter att ha känt på Träsktrollets knä,
Träsktrollet som de små kaxiga 7-åringarna som skulle mula ner när vi kanske skulle råka på det i något av träsken runt stugan. Tydligen var trollet för läskig för det var ingen som vågade göra mer än känna på trollets knä.

Mera häxa och Träsktrollet blir det.

Tänker på att om det till exempel skulle gå en färja från Visby till Nynäshamn vid 13-14 tiden på onsdagar så skulle jag kunna åka med den och sedan åka vidare med pendeltåget till Haninge för att springa orientering och sedan åka tillbaka hem med kvällsbåten och att hinna komma i säng i hyfsad tid för att orka gå upp på torsdag morgon och ändå vara på jobbet i rätt tid.
Men det går ingen sådan tur.
Tråkigt för mig.

Sandsprint

Försökte tänka att jag inte hade ont någonstans och körde till Åminne på andra sidan ön för att springa Gutes motionsol i form av sprint i sanddyner. Många mil blir det för så lite spring men jag gillar Åmminneterängen . Mjukt underlag och de små skogsområden som är lite ogotländsk med granar och småkullar. De flesta gula områden består mest av gräsbevuxna sanddyner.

Linkade runt så gott jag kunde med mitt ryggskott. Tog drygt 25 minuter. Enda misstaget gjorde jag till 10:an där jag vinklade av en sväng åt höger för att jag såg en skärm. Onödigt som vanligt. Visste att det inte var min kontroll. Undrar hur jag tänker? Eller varför jag inte tänker?

Det här var vårens fjärde sprint - tre motionsbanor och en tävling. Undrar varför det har blivit så?

Inslag om 10-mila på Östnytt just nu. Stämplingsmanicker kallade reporten si-dosorna.

Hur som helst så testade jag mina nya fina röda orienteringsskor inköpta i Putiken. Verkar som fötterna gillade både skorna och sanden.

Liljelukt

Fick den här fina buketten med liljor av Dottern när jag blev äldre. Men... det går inte att ha den fina buketten här inne utan den får istället pryda vår veranda.

Blommorna har nämligen en mycket stark doft som ger klåda i ögonen och stark huvudvärk. Lite tråkigt!