När jag ser på inslagen där Gustav B och Helena J lär Jakob Hård att orientera tycker jag att det ser ut som skogen på Lida i Tullinge. Stämmer det?
Jag längtar verkligen efter att få komma ut i den terrängen eller liknande. Glömmer gärna mina besvär och kollar lite om möjligheterna att ta mig dit. Men, men ... bara att inse att det inte kommer att kunna genomföras.
Första gången jag var i skogen vid Lida var när vi gotländska orienterare åkte till Södertälje för att springa natt- och dag-DM. Tror det var 1971. Tror inte att det gick så bra. Har för mig att jag hade svårt med övernattningen på hårt underlag och jag var helt enkelt supertrött hela den helgen.
Andra gången tror jag att det var 1978 när jag tillsammans med Eva Lyth, Andreas Oxenstierna och Pedro Lundqvist hade läger för våra ungdomar. Vi ledare var där i nästan tre veckor.
Sedan har det varit några tävlingar till och några vanliga besök för att fördriva tiden i väntan på sena båtavgångar.
Saknar verkligen att kunna röra mig fritt i olika terränger och börjar inser att inte ens med hjälp av stavar kan jag inte längre ta mig fram i skogen som jag vill.
