torsdag 9 juli 2009

3-dagars etapp 3

- No way att jag springer imorgon, sa jag till dom andra i klubben när vi började prata om väderrapporten för den här dagen. - Och i så fall måste den som startar efter mig starta minst 10 minuter efter, fortsatte jag. Som vanligt var det några som förfärades och andra som inte sa något utan endast log i smyg. De känner ju mig...
Men när en turistande göteborgska , Silke Klick, boende i Anga och GurpeAnki ville att vi skulle samåka så blev det så att jag ändrade mig. Någon förvånad?
Fick i läslinsen på andra försöket. Hoppsan!

Började med att bomma första med mer än tre minuter. Fick helt plötsligt för mig att jag hade sprungit för långt in. Hade längst tid till kontrollen och danskan som startade mer än tre minuter efter mig var ifatt mig. Hade tänkt försöka komma ifatt Silke som startade en minut och en sekund före mig. Kört med den tanken.
Danskan och jag tog våra egna vägval men jag skymtade henne en bit på väg till fyran. Kroken upp till höjden beror på att jag inte sett staketet och stättan på kartan. Det är sant! Helt förbjudet att klättra över staketen så det var bara att ta mig till övergången. Tog det mycket lugnt in till kontrollen, livrädd för att missa i det plottriga området.
Tyckte jag såg danskan bakom mig på väg till sjuan. Försökte sätta lite fart och så blev det en extrasväng förbi gropen som var vattenfylld och såg ut som ett mindre träsk. Satt en kontroll där och kände mig tvångsmässigt tvungen att kolla kodsiffran.
På väg till åttan, straxt före stättan, kom jag ifatt Birgitta Johansson från Hagaby. Hon startade som femma. Eftersom jag vet att hon springer fortare än mig så valde jag att ta en egen väg genom att springa rakt på nian med gläntan som uppfångare medans hon for iväg lite mera söderut. Det gick bra och jag kom i mål som sexa. Silke var straxt för mig men hade drygat ut sin ledning till 1.35. Vann gjorde Eva Rabe-Magnusson.

Klubbens bästa lopp idag gjorde vår 13-årige Fredrik i H 14. Från tionde plats till fjärde och etappseger. Grattis Fredrik!

Mellansnack

Kanske är det någon ute där som undrar hur man kan vara så kass på att orientera när man som jag har hållit på så länge. Det är så att jag har haft mer eller mindre långa uppehåll i mitt tävlande av olika anledningar. Senaste uppehållet berodde bland annat på långvarig stress med utbrändhet och en alldeles för kort sjukskrivning (mitt eget fel) som följd.
För snart fyra år sedan började jag tävla igen och för drygt ett år sedan började jag löpträna. Det får gå som det som det vill med resultaten men det viktigaste är att jag motionerar på ett sätt som jag tycker är roligt.
Som barn- och ungdomsledare håller jag mig på grön - orangenivå och det är väl ungefär där jag är i mitt tekniska kunnande samtidigt som jag alltför ofta lämnar hjärnan hemma på huvudkudden när det är dags för tävling.

3-dagars etapp 2

Egentligen skall jag väl inte visa upp mina dåliga vägval och missar. Skäms!
Men efter en dålig natt (åldersrelaterad) kan det inte gå på något annat sätt.
Började på väg till ettan där jag borde ha genat över den relativt öppna skogen fram till gläntan istället för att ta stigen. Till tvåan hamnade jag för långt norr ut på gläntan men i och för sig gick det sedan bra att springa rakt in mot utgående löpare.
Svängen vid trean berodde på att jag inte fattade att jag var så pass långt framme i det öppna området samt att gläntan öster om stenen var vattenfylld och såg ut som en sankmark. Hjärnan klickar alltför ofta alldeles för sent.
Till fyran var det ganska ok. Slösade tid med att ta ut riktning till kontrollen vilket var onödigt eftersom det var många andra löpare som var där och stämplade. Överhuvudtaget verkade många ha samma kontroller som oss. Lite tråkigt faktiskt.
Till femman gick det ok men jag hade tänkt ta den mittersta stättan men nu blev det den det blev. Sedan... hjärnsläppsdags...
Springer på stigen på väg till sexan och ser en massa folk i skogen till höger tänker: - Nej, jag skall längre iväg, och forsätter stigen fram. Suck! Till sjuan la jag ut riktning mot staketet och grönområdet men följde några spår och gled ur riktningen. Ser en massa folk som springer till vänster och tänker samma som till sexan. När jag kommer fram till gläntan söder om kontrollen och ser kullen tar det en bra stund innan jag fattar vad jag är.
Var i alla fall rätt nöjd med min tid till sista och på upploppet.
Tappade två placeringar och blev sjua sammanlagt.
Roade mig sedan medan regnet öste ner med att kolla i Sverigelistan och konstaterade att alla sex löpare före mig ligger lååångt före mig där också. Kändes lite bättre.