Champinjoner

Jag är säker på att det är champinjoner som jag har plockat men Fiskegubben är supernojig vad det gäller vita svampar så han skrämt upp mig så mycket att jag inte vågar äta svamparna.
Blir det fel så bor vi ju nära akuten ...

Hinner inte till start

25-manna i Haninge på lördag. Har planerat att gör som för 10 år sedan. Alltså ta båten på lördag morgon, åka pendeln och ta en lagom promenadvänlig motionsbana, följa tävlingen och sedan åka hem med kvällsbåten.
Men ... Den här lördagen avgår båten en timma senare än vanligt och pendelns avgång från Nynäshamn är inte synkad till den flyttade ankomsttid. Går inte att komma till starten för kl 13.
Vill bara säga att jag är ganska så besviken.

Det bästa med höstmarknad ...

... är att jag slipper se den superhypade illa luktande och lika illa smakande ramslöken.

Men ramslökens blomma är i alla fall söt att se på.

Svaidestugan - nya utegymmet

Tisdagkväll kl 17.30 är det invigning av utegymmet vid stugan.
Det är nog många som hellre gymmar utomhus än i en svettdoftande lokal så jag tror att det kommer bli väl använt.
http://www5.idrottonline.se/Svaide-RomaSOK/Nyheter/Klubb/InvigningavSvaidestugansutegym/

Själv kan jag inte var med. Jobbar, jobbar ...

Knäcken och Sanny

Katten Knäcken som staty i brons på Stora torget i Visby.

Knäckens skapare skulptören Sanny Laurin.

Knäcken var en stor katt som vandrade omkring på Stora torget och Klinten i centrala Visby. Många människor kände till honom och när han dog startades en insamling för att hedra Knäckens minne. Skulptören Sanny Laurin fick det hedersvärda uppdraget att göra en staty av katten.
Idag blev den invigd och nu kan alla se Knäcken ligga på muren utanför restaurang Nunnan och spana på vad som händer på torget.
Jag kände inte Knäcken och har aldrig sett honom men Sanny har jag känt som arbetskamrat på Tjelvargården för "100 år sedan". Sanny var en elithandbollsspelare som utbildade sig till fritidsledare. När vi arbetade tillsammans på fritidsgården började han studera på konstskolan i Visby. Jag minns hur en annan arbetskamrat, Bengt-Åke, hade någon kommentar om "man måste kunna teckna för att bli konstnär" men Sanny höll inte med honom och diskussionerna om detta var både högljudda och långa.
Sanny blev en framgångsrik konstnär som knackar fram skulpturer i sin verkstad i Burgsvik. Så kan det gå om man har visioner och det rätta drivet. http://www.sannylaurin.se/
Den andra arbetskamraten, Bengt-Åke, blev skådespelare och Keno-gubbe. Även han med rätta drivet.
Jag själv har inte lyckas ta mig ur det idéella "träsket" vad gäller lönearbete. Saknar närigheten.
Eller är det kanske ett omedvetet val om livets inriktning.

Gratis soppa i Botaniska trädgården.

Sedan vi flyttade tillbaka till Visby har det blivit som en liten tradition för mig att äta gratis soppa i "Botaniskan" varje höst när det är Visbydagen. Gott, gott!
Plockade mig några nedfallna Stenkyrkeäpplen. Lite återbäring på kommunalskatten kan man säga!

Oktoberprojekt

En buske som tål skugga?

Förra hösten låg jag på knä i min lilla trädgård för att gräva en rabatt till rosorna. Just där jag grävde behövde det muntras upp med lite färg och jag hade noggrant noterat att det fanns sol i just det här gröna hörnet. Men, men ... rosorna har inte tyckt att det har varit tillräckligt med sol och i stället lutande sträckt sina grenar inåt trädgården istället för rakt och fint uppåt.
Så nu skall rosorna flyttas till en soligare plats och istället blir det en skuggtålig och icke-grön buske i det gröna hörnet. Det skall bli röd blommor, röda blad och röda bär om det funkar det där med skuggtåligt. Något mera behövs i den före detta rosrabatten. Kanske blir det en hög med stenar och några andra skuggväxter?
Nu är det i alla fall dags att sätta igång att gräva och hämta stenar från stranden.
På knä alltså ... eftersom ryggen och fötterna inte pallar.

Just nu i "Medelhavsrabatten" ...

Begonia

Kärleksört och salvia.

En liten nejlika.

Alunrot Marmalade och lavendel.

Pelargonernas blad skiftar färg men är inte så suddiga som på bilden.
De får stå kvar ut så länge som dom orkar.

Semester med Vilde

Pappas macka ser intressant ut!

Bäst att försöka med snabba ryck!

Vilde är snart 4,5 månad och hans största intresse är att stoppa det mesta i munnen, framför allt händerna och fötterna. Leksaker och allt annat som ser spännande ut skall in. Ibland duger det att suga på läppen. Men det där som mamma och pappa stoppar in i sina munnar verkar extra spännande och Vilde blir lite sur när det han har siktat in sig på bara försvinner.
Dottern fyllde år och jag var på besök hos lilla familjen. Jag fick vara med på Vildes första dag på öppna förskolan. Det var helt fantastiskt att se honom kolla in de andra barnen och sedan rulla runt på den stora lekmattan utan att vara blyg eller rädd. Det blir bra för honom och Dottern att träffa andra barn och föräldrar någon gång i veckan.
Vi passade också på att leta reda på bra spår att promenera med barnvagnen i. Vi hittade också den lokala orienteringsklubbens stuga och spår. Det var inte helt lätt. Tycker det verkar vara många orienteringsklubbar som är större än våran men har uruselt med information om klubbstugor och spår på sina hemsidor.
Men nu vet i alla fall Dottern vart hon skall ta vägen för att slippa asfalt!

Semestern skulle avslutas med en orienteringspromenad tillsammans i Mälarmården. Jag avstyrde utflykten eftersom Vilde inte gillar att åka bil och Dottern är som många andra bebismammor mycket trött. Istället blev det några timmar i Stockholm. Lika svettigt, frustrerande och dyrt som vanligt. Förstår inte varför jag utsätter mig för det.

SM-stafett idag. För första gången på drygt 30 år hade vi med ett juniorlag. Det gick inte lätt för grabbarna men de tog sig runt. Bravo!