Testing, testing ...

Helt plötsligt fanns det mera pengar än jag hade räknat med på mitt betalkort. Skatteåtebäringen! tänkte jag förtjust och tog mig till fotoaffären för att köpa en ny kamera, en systemkamera.
Min sju år gamla kamera är kompakt men med en hel del finesser och den var mycket dyr för att vara en sådan kamera. Den nya är, som jag skrev nyss, en systemkamera som det tar massor av tid att lära sig samt att göra en massa inställningar. Börjar här med att pröva de olika automatiska.
Tror att jag skall fixa den manuella fotograferingen så småningom. Lärde mig en hel del om foto när jag gick Folkans fotolinje för drygt 30 år sedan. Plåtade sedan i många år med min gamla systemkamera Canon AE 1:a.
Men som bilderna visar har jag en hel att lära mig om min nya kamera.

Det är fullt med blåbär i skogen på Ulla Hau.

Så här skall en perfekt sandstrandsbotten se ut för att jag skall gilla att gå i.
Som botten i Ekeviken.

Vaniljbulle hos Sylvis. Mums!

Bergmans taggtråd går rakt ut i vattnet.
Lite längre in i viken stod en liten flicka på en rauk i vattnet och spelade på trumpet.

Färjan från Broa. Väntetiden var bara 20 minuter.
Till Fårö fick vi vänta i en timma. Får skylla oss själva. Vi vet ju när vi måste komma iväg för att slippa köa.

Motionsorientering

Motionsorientering kallas alla gotlandsklubbars träning som arrangeras nästan varje torsdagkväll från april till augusti. I torsdags hade LillKarlsson lagt banor runt och på Torsburgen som ligger i vår "hemmasocken" Kräklingbo. Där finns det "riktig" skog som jag har längtat efter. Med "riktig" skog menar jag granar och lite kullar till skillnad från skogar med tallar, murgröna och lövträd.
Studenten förbaramde sig över sin gamla mamma och gick med mig runt en Öppen 5:a på 4,6 km. Det tog drygt 94 minuter. Undrar hur långt vi egentligen gick med tanke på omvägarna vi tog? Blir lätt så när man går istället för att springa.
Från 1:an till 2:an gick vi längs grusvägarna till höger. Sedan var det lätt att gå in till kontrollen längs med branten och vidare mot höjderna in till den lill höjden. Terrängen är bekant för mig så jag vet att rakt på är alldeles för jobbigt och att terrängen in till kontrollen där vi gick är mycket öppen och lättorienterad.
Försöker föreställa mig hur jag skulle ha gjort om terrängen var okänd för mig och jag var springduglig. Går inte alls.

1992 startade Sveriges största skogsbrand ungefär vid kontroll 7. Det är en av de hemskaste händelser som jag har varit med om. Studenten och Dottern var små och de tyckte mycket om att gå och klättra på Torsburgen. Speciellt om mamma hade små chokladbitar i jackfickorna. Efter branden vägrade de i många år att besöka burgen.
Det grönmarkerade området består av nedfallna träd och är i stort sett omöjligt att beträda. Även i skogen längs med kanterna ligger det träd på marken så där skall man passa sig för att springa eller gå. Det gulmarkerade området i norr ingår även i området och sträcker sig flera kilometer ner mot sjöen. Det brann även väster- och österut.
Sörjer fortfarande skogen.

VM Sprint

Lyckades få se sprinten på nätet. Tur att Studenten var här och hjälpte mig med att komma in på livesidan. Själv brukar ge upp när alla instruktioner är skrivna på engelska.
Ett silver till Sverige är ju inte så mycket men med tanke på hur små marginalerna är så är det verkligen svårt att lyckas få en medalj. Kan räcka med en fotvidring åt fel så är det kört. Menar att 0,7 sekunder är inte så mycket.... Och det är inte något 100-meters lopp där man har koll på sina medtävlares fart.
Linnea blev sjua och jag läste på orientering.se att hon var nöjd med sitt lopp. Skönt!
Ser fram emot stafetten. Heja på!

Svettig dag med kalas och allt vad det innebär (bland annat baka, stryka och se på VM samtidigt). Fick ett anfall när jag inte hittade handdiskmedlet som jag tidigare köpt i det stora mattemplet. Svor över deras långa "kassaband" eftersom man inte kan packa upp varor och samtidigt hålla koll på varorna som rullat förbi kassan. Var säker på att någon kund före mig i kön hade tagit mitt diskmedel.
Kallade affären för något fult.
Tills Studenten hittade diskmedlet i kylskåpet. Det var han som hade ställt det där. Inte lätt att fylla 25 år!

Hat trick i störtskurar

Hat trick i störtskurar tre lördagar i rad. Det räcker nu!

AG är en av mina före detta Svaideungar som lyckades med att göra hat trick i fotboll  för Helsingborg häromkvällen. Det kan ha få fortsättta med. Heja på!
Tycker det är kul när det går bra för mina Svaideungar även om det är i "fel" sport. En annan unge är Einar som är hockeyproffs (och även fotomodell) i Paris. Båda killarna var talanger i orientering men det är väl så när man har talang för olika sporter att man väljer den sport som ger pengar. Vore dumt annars. (Kanske är det även så att fotboll och ishockey är roligare än orientering. För dom alltså.)
Einar var i alla fall med och sprang motionsorientering vid Torsburgen i torsdags. Heja på!

VM i Trondheim i morgon och jag får följa det här hemma på datorn. Linnea springer Sprint och Stafett. Vilket jag hade på känn.
Började i början av juli att planera en resa dit men får nog skjuta på det lite. Studenten har valt att fira sin 25-årsdag här "hemma" på ön och det är prio ett.

Handledsträning

Förra gången jag var på arbetsterapin (allså inte sjukgymnastik som jag tidigare har trott) fick jag reda på att jag kunde få baka om det är något jag brukar göra och tycker är roligt. MEN bara med högst tre deciliter degvätska. Det blir inte mycket bröd det.
Så det blev en plåt pizza igår. Trots att den endast innehåller två deciliter vatten så var det väldans tungt för den deformerade handleden.
Idag sa hon som tränar mig att jag måste cykla för att få upp flåset lite. Promenaderna duger inte längre.
Egentligen är det Fiskgubben som inte har tillåtit mig att cykla med tanke vad som kan hända om jag av någon anledning måste till exempel måste göra en gir och inte lyckas hålla emot med vänsterhanden. Att cykla hemifrån går väl bra men det är värre att cykla tillbaka vilket innebär branta utförsbackar och en hel del kullerstenar.
Så jag får väl cykla strandpromenaden från hamnen till Snäck fram och tillbaka för att slippa backar. Verkligen jätteroligt, verkligen.

Bästa TC

Tror att gårdagens TC vid universitet i Örebro är det bästa "sista-etappen-TC" jag har varit på.
Upploppet var placerad i en sänka med en åsliknande kulle som "läktare". De flesta satt och stod på kullen och hade fin utsikt över upploppet samt bra koll på storbildsskärmen som var placerad mot skogen på andra sidan upploppet.
Dessutom kunde man på kullen vid sista kontrollen blicka ut över det ängslika området där löparna hade sina näst sista kontroller.
Äntligen ett TC där man kunde se det mesta som hände på slutet av banorna.

Dessutom... Trots två dygns ihållande regna dagarna innan sista etappen var TC:et otroligt ogegigt för att vara en 5-dagarsetapp.

Mycket bra gjort Örebro!

Sista etappen Örebro

Från sol och Medelhavskänsla till ihållande ösregn.
En alldeles onödig sväng till Örebro för att vara med om sista etappen i årets 5-dagars.
Undrar hur det blir med vätan. Upptäckte i lördags att mitt mindre än ett år gamla regnställ är ett plagg som inte håller regnet borta.
Får skylla mig själv men, men... Väderleksrapporterna lovade sol för några dagar sedan så det så!
Hur som helst vill jag se hur det går för Frida, Beata och Tove.