Söndagkväll är det dags för deltävling 4 i Natt-Cupen med start och mål ganska nära där jag bor. Som vanligt tänker jag att jag kanske skulle ta och vara med. Mäh? Glömmer att jag nästan inte kan läsa kartan i dagsljus och att min högra höft-ben-fot värker som vanligt. Är det något som jag inte har fattat?
Jag har inte sprungit så många natttävlingar av olika orsaker men mest för att jag tycker det är läskigt att vara ensam i skogen i mörker.
Här är min första nattorientering.
Bysen 1969
Jag tror att jag sprang i patrull med Berit och Ylva. Jag ser att vi bommade trean rejält. Jag minns att min lampa slocknade, att jag blev livrädd när vi stötte på de betande lammen på gläntorna som bara stod där och glodde hotfullt på oss med sina lysande ögon. Men det vara kanske Bysen ögon och det var därför vi sprang vilse på väg till trean.
Jag minns också att en del kontroller endast var markerade med skärmar. Se kontroll 4 och 5. Som om det inte var tillräckligt svårt ändå att hitta runt i mörkret på den gamla kartan från 1964. Övriga kontroller var fotogenlyktor. (Tror jag.)
De svaga siffrorna under deffen är en sparad stegningsremsa som låg bakom kartan i plastfickan. En sådan hade de flesta alltid med sig eftersom det kunde bli långa sträckor kompassgång. Får inte riktigt till det hur just den här remsan fungerade men det kunde har varit så att att jag hade en klisterremsa på kompassen som markerade avstånd för 25 000-del. Den här kartan var en 20 000-del så det krävdes lite annat tänk. Får räkna lite på det.
Området norr och väster om Häftings gård är riktigt rolig terräng att orientera i och här har arrangerats olika stora tävlingar som till exempel Budkavle-SM.
