Öppen 3 blev lagom för mig. Det blir ju inte så mycket orientering när det är sprint i Visby men så är det väl för alla uppväxta eller boende här i stan. En snabb titt på kartan och så vet jag vart jag skall ta vägen. Nu räcker det inte till för att ta mig runt snabbt eftersom jag har svårt att röra mig men, men ....
Jag gillar sprintar eftersom det är korta banor med många kontroller samtidigt som det gäller att vara snabb i tanken. När jag var ung var det enda som kunde liknas vid dagens sprintar "miniatyrorientering". En skojövning som oftast fanns med på läger. Gillade det redan då.
Men nu är det som det är med mina värkande kroppsdelar och onsdagskvällens övning spökar fortfarande i foten-ryggen-höften. Det går definitivt inte snabbt och Visbys grymma backar är inte att leka med. Bara att välja: Ha kul och ha ont eller ha tråkigt och inte ha lika ont.
Två klättringar uppför blev det, 2:an - 5:an och 7:an - 11:an. Är glad för jag slapp klättra ända nere ifrån sjukhuset som många andra tävlande med längre banor fick smaka på.
Övrigt: En perfekt arena i en trång liten "halv"sänka.
Bra där Bro!
