Det blev ingen skuggning. Ammanda valde att stanna vid familjens stuga. Förstår det. 23 grader varmt och äntligen lite vanlig gotlandssommar.
Valde då att springa bana 8 som var 5,3 km. Jag känner till terrängen en del och när det är så blir det ofta lite slarviga och svaijiga vägval. Det som är grönt på en här kartan är verkligen svårt att ta sig igenom i terrängen på de flesta ställena. De grönstreckade områdena består mest av blåbärsris, ljung och mycket höga ormbunkar som är lika sugit att springa i som på Avanäset.
Till tvåan ändrade jag mitt vägval halvvägs till kontrollen. Så får man inte göra. Fy! Hade varit bättre att springa runt om till höger på stig fram till stigkorsningen. Grönområdet fram till kontrollen var rätt lätt att springa i.
Till fyran fanns en uppsprungen stig från 2-dagars längs med beståndsgränsen. Det var bra men mindre bra var att jag hamnade lite för långt åt vänster. - Inte följa höjdkurvan? undrar kanske någon som inte vet hur tyrpiska gotländska sådana oftast ser ut. Nog med förklaring?
Till femman fanns det också en 2-dagarsstig genom grönområdet mitt på sträckan. Här är det tjockt grönt.
Tittade för lite på kartan på väg till nian och de som stämplade efter mig vid åttan (elitledaren och en dam från Garda) och tog stigen mellan stugorna var före mig vid skärmen. Fy igen!
Karta över samma område från 1972. Även om framkomligheten inte markerades var det inte så tätt i terrängen som nu. Antalet sommarstugor var lätträknade då för 27 år sedan jämfört med idag.
Banan är från sista etappen på 3-dagars det året. Minns att första etappen vid Sjausterstranden på Faulhammar kartan inte gick så bra. Startade efter kl ett men det var bara att tidigt på morgonen åka med familjen till tävlingen. Varmt var det och att dricka och fylla på med ny energi under den långa väntan på stranden i värmen var inte uppfunnet ännu.
Bittan och jag startade samtidigt, rusade på och gjorde dåliga vägval. Vi stämplade samtidigt vid sista och jag ångrar än idag att jag inte ens försökte springa om henne på spurten. Hon blev trea och jag fyra. Mer vet jag inte. Skrev aldrig upp tider med mera när jag var missnöjd.
Området från sexan till sjuan samt hela målområdet är sedan många år tillbaka naturreservat med en fin promenadväg från Grynge till Sjuaster.
Avslutade kvällen med en försenad födelsedagsmidag för Systerdalkulla med familj på Krakas.
Godast mat, bästa dryckerna, trevligaste personal och finaste miljön! Absolut bästa krogen på ön!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar