I tidigare nummer av Skogssport skrev Ola Gustafsson om sin tvekan vad det gäller kapaciteten hos de svenska damerna bakom Helena Jansson. LandslagsLinnea knäppte honom på näsan med sitt silver, vilket hon påpekade i sin blogg på Hällens hemsida och vilket han själv medger i senaste Skogssport.
Där skriver han också om hur olika vägarna till landslaget kan se ut.
MEN det är fel att Linnea inte gick på orienteringsgymnasium. Orientering är en av idrotterna som tillhör vårt lokala idrottsgymnasium och där var Linnea med alla tre gymnasieår.
Det stämmer bra att Gotland är ett pluttedistrikt i orienteringssammanhang men för den skull kan man inte räkna bort vårt orienteringsgymnasium. Det finns här och håller hög kvalité på undervisningen.
Varför blir jag irriterad? Jo, för att vi är små betyder det inte att vi är noll.
Det är en attityd som vi ledare inom gotländsk orientering möter ibland och bland annat i samband med Götalandsmästerskapen och den mycket ojämlika, urfåniga poängtävlingen mellan distrikten
Vi finns här, vi är inte många och backarna är mycket små men det mycket poppis att åka hit och tävla på sommaren. Så jag är säker på att det finns många i det avlånga landet i väster som tycker det är synd om den gotländska orienteringen skulle räknas som noll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar