Löfte om orienteringsutbildning

- Så här mycket taggar fanns det inte här i skogen när vi hade läger här ute förr i tiden. Eller hur Kickan?, sa Marita när hon kom i mål.
- Nej, svarade jag. Det är grymt taggigt.
- Vi slapp i alla fall ormbunkarna idag, fortsatte hon.
- Jo, men jag kan inte orientera längre och måste börja om igen.
- Då får jag lära dig nu eftersom du lärde mig när jag var yngre.
Måste passa på att snarast ta vara på det löftet eftersom Marita snart också tillhör den förvirrade 50+ klubben. Jo,jo...  hu vad åren går ...


En glad fröken Karlsson för många år sedan.
Numera fru Axelsson, stockholmare och SOFT:s ekonomichef!

Hur det gick för mig? Jo, da ... Bara ett hjärnsläpp.

Vet inte hur jag krånglade till det till trean. Passerade gläntan. Tror jag. Vek av norr ut. Fick se Stefan M komma från kontrollen. Tog en liten lov och fick syn på skärmen men ingen sänka. Äsch! Jag vet inte.
Får åka dit någon dag och kolla hur det egentligen ser ut.

Frös när jag kom i mål. Trots värmen. Vaknade på fredag morgon med ont i halsen. Förkylning som aldrig försvinner heter det visst.