Blodig orientering

Kom lite sent ut till förra veckans motionsorientering. I den traditionella parkerings- och målplatsen i den gamla grusgropen i Hejdeby möttes jag av blod från sönderrivna orienteringsarmar och suckar från bortsprungna orienterare. Har skrivit det förut: Att orientera på Gotland är ingen barnlek!
Väljer genast Öppen 3:an för andra gången i rad. Vet så väl hur igenväxta skogar rivs!
Snubblade på väg till ettan vid båda tillfällena, kom upp på benen även den här gången och lyckades lunka runt på på de mer eller mindre igenväxta stigarna. Kom runt med enbart ett litet rivsår på höger arm. Får väl vara nöjd med det.

Den röda ringen visar en av Öppen 7:ans kontroller.
Tror den skulle tas sydväst ifrån.
Liten brant, på liten höjd i en igenvuxen skog med otydliga stigar.
Tror inte jag skulle kunna hitta dit!

I morgon är Sprint-Cup i Ljugarn. Tyvärr, hinner jag nog inte dit. Tyvärr? Jo, det är bara att kolla på min header så förstår du hur härligt det är med kontroller på stranden.