lördag 12 september 2009

Linnea Svensk Mästarinna!


Förutom allt som brukar finnas på en marknad kan på Kräklingbo marknad rida på oxe eller köpa höns. Det gjorde inte jag. Men förnyade mina vanlig inköp med rökt skinka och lufttorkad lammsalami från Levide. Skinkan till mig och salamin till Fiskgubbe. Så får det bli... eller han får nog lite skinka han också.

Linnea vann SM. Grattis! Grattis!
Benita blev 19:e tjej i finalen. Bättre placeringar kommer det att bli framöver. Hon har flyttat till Eksjö och satsar på att bli en bättre orienterare. Förutom att hon är sporrad av Linneas framgångar så kommer hon från en tyngdlyftarfamilj som vet hur man skall lyckas med elitidrott. Det kommer säkert att gå bra!

(Kommer du ihåg Benita hur en viss ordförande sa att vi skulle sluta fantisera när vi gjorde den där tidningsframsidan med dig som Världsmästare om 15 år? Med tanke på Linneas framgångar kan man väl redan nu säga: - Tji, fick du!)

Gotländska Veteranmästare på medeldistans blev idag: Eva Elisdotter, Mattias Westfäldt och Håkan Mattsson. Grattis till er också!

Får se hur det blir med mitt tävlande imorgon. Hjärtat har inte känts helt ok igår och idag.

Fast egentligen...

Fast egentligen. Egentligen.

Så är det väl så att jag precis som de flesta andra inte bryr mig så mycket om gifterna så länge dom inte syns och är mera rädd för kallt vatten än gifterna.

Badkruka kallas det visst. Som gillar att simma.

Ingen lätt ekvation.

fredag 11 september 2009

Imorgon - Marknad, SM Medel och VRM

Linnea och Benita är klara för final i SM medel imorgon. Håller tummarna stenhårt!
Benita startar först så det blir väl lite tufft att fixa en framskjuten placering. Å andra sidan så är medel en av hennes favoriter.
Linnea är inte lika förtjust i medel men går det bra finns det stor chans till guld eftersom Helena Jansson är sjuk. Men konkurrensen är stenhård så minsta lilla miss kan bli ödesdiger.

Satt en lapp på bilen när vi återvände från svampplockningspromenaden. GurpeAnki hade tagit sig ett dopp och skrev att det var skönt i vattnet.
Jo. jo ... för den vinterbadaren var det säkert så. Själv har jag inte ens tagit mig ett dopp under hela sommaren. Folk påstod att det var varmt i vattnet den veckan i juli jag hade feber. Tur jag hade något att skylla på för att slippa blöta ner mig i vårt förgiftade innanhav.
Och... varmt ... Varmt är för mig som i Indiska Oceanen och Karibiska sjön.

Skulle gärna resa till varmare vatten men först marknaden med det största M:et. Kräklingbo marknad imorgon!
Och då blir det inget VRM för mig.

onsdag 9 september 2009

Fel igen Skogssports-Ola!

I tidigare nummer av Skogssport skrev Ola Gustafsson om sin tvekan vad det gäller kapaciteten hos de svenska damerna bakom Helena Jansson. LandslagsLinnea knäppte honom på näsan med sitt silver, vilket hon påpekade i sin blogg på Hällens hemsida och vilket han själv medger i senaste Skogssport.
Där skriver han också om hur olika vägarna till landslaget kan se ut.

MEN det är fel att Linnea inte gick på orienteringsgymnasium. Orientering är en av idrotterna som tillhör vårt lokala idrottsgymnasium och där var Linnea med alla tre gymnasieår.
Det stämmer bra att Gotland är ett pluttedistrikt i orienteringssammanhang men för den skull kan man inte räkna bort vårt orienteringsgymnasium. Det finns här och håller hög kvalité på undervisningen.

Varför blir jag irriterad? Jo, för att vi är små betyder det inte att vi är noll.
Det är en attityd som vi ledare inom gotländsk orientering möter ibland och bland annat i samband med Götalandsmästerskapen och den mycket ojämlika, urfåniga poängtävlingen mellan distrikten

Vi finns här, vi är inte många och backarna är mycket små men det mycket poppis att åka hit och tävla på sommaren. Så jag är säker på att det finns många i det avlånga landet i väster som tycker det är synd om den gotländska orienteringen skulle räknas som noll.

tisdag 8 september 2009

Karttecken och Skattjakt

Kolla karttecken i naturen med Olof och Fredrik. Så startade kvällen för gröna gruppen. Sedan tog jag över och så fortsatte vi med Ormen Långe, kartteckenstafett och Skattjakt i området runt stugan.

Innan träningen lufsade jag runt femman. Det gick bra. Men innan jag kom ut på spåret var jag nervös och hjärtat kändes något fladdrigt.

25-manna: Rolf, Elisabeth, Mirjam, Martin, Allan, Matilda, Anders E, Monica, Axel, Adam och Johnny.
Men det behövs flera...

måndag 7 september 2009

Fotspikmatta


Den här bilden är tagen vid Histilles strand någon gång i juli. Slånbärsbuskarna kryper längs marken. Sådana här finns också i många gläntor i våra skogar, men kanske mest här på östra sidan.
Om du kan se taggarna så förstår du kanske att dom inte är roliga att trampa på. Taggarna är sylvassa och sticker som spikar rakt in genom skorna.
Men det är ju förstås inne med spikar nu för tiden. Så istället för att lägga pengar på en spikmatta kan man ju leta efter en lämplig glänta och lägga sig ner en stund. Eller springa omkring en stund. Blir som en spikmatta för fötterna.

Det är inget fel på hjärtat säger doktorn men skickar mig på ett arbetsekg för säkerhets skull.
Min vilopuls ligger mellan 50-51 slag/minut. Känns ändå rätt bra för en gammal tant.
Får lov att provspringa imorgon.

Göran, Ann-Marie, Tuva, Mattias, Felix och David - GRATTIS till era DM-vinster!

Har blivit klappad på benen idag. Mina nylonstrumpor verkade vara något okänt och nytt för våra små ettor.

söndag 6 september 2009

DM-promenad


Var duktig igår och gjorde som jag hade tänkt göra - promenera min bana. Gick inte hela banan eftersom Ann-Marie skrämde upp mig lite före start med att säga: - Det blir tungt för hjärtat att gå i skogen.

"Ligga bak"inställning och ofokusering gjorde att jag tog fel på min starttid och startade tre minuter för sent. Krånglade lite med tumkompassen. Rackans svårt var det att hitta någon passande meridian. Traskade på och fick syn på en skärm vid en sten när jag närmade mig kontrollområdet. Trodde att jag var nästan mitt i ringen och gick runt lite för att hitta skärmen. Till slut förstod jag att det jag trodde var en sten på kartan var en liten brant och att stenen i verkligheten var en punkthöjd. Den vid ringöppningen. Sen var det inga problem. Fråga mig bara inte hur jag tänker för det kan jag inte påstå att jag gör. Tänker alltså.
Åtta startande och jag hade femte bästa tiden. Vad hände brudar?????

Inga problem till de andra kontrollerna. Undvek de gröna områdena så mycket som möjligt eftersom de till stor del består av taggbuskar.

Fjärde kontrollens brant var nog knappt en meter hög. Tur ibland att man hör hur det piper vid skärmen.

Sexan satt i området som troligen är en gammal boplats. Man ser det på rösena, stenmuren, de gröna områdena runt omkring som består till största del av hasselbuskar och olika lövträd. Även på läget uppe på höjden. Med all säkerhet har åkrarna till väster om området en gång i tiden varit en del av ett myrsystem med förbindelse till Östersjön. Jag gillar sådana här gamla boplatsområden med mycket lövskog. Blir så vackert lite längre fram på hösten. Och så känns det lite mystiskt när jag funderar på hur människorna hade det på just det stället en gång i tiden.

Hoppade över åttan och nian för hjärtats skull.

Mötte GurpeAnki på väg mot mål. Hon hade gett upp vid åttan. Hittade den aldrig. Även Biggles gav upp. De övriga som tog sig runt hade långa tider och jag funderade en liten stund på hur det kunde ha gått om jag hade joggat runt. Sen kom jag på varför jag gick.

Stafett idag och jag är hemma och vilar. Kanske lite salmbärsplockning.

Undrar varför det var så svårt att hita meridianerna? Hörde i damduschen att det var fler som hade haft problem med det.